Fem veckor kvar - så många frågor | Blogg: Joacim Martinsson Växjö LK

Fem veckor kvar - så många frågor

För två dagar sedan var det fem veckor kvar till Stockholm Ultra. Den söndagen spenderade jag i soffan och inbillade mig att det var en viktig del av förberedelserna. Egentligen berodde det på att jag hade spelat fotboll på lördagen och löparmusklerna chockats svårt.

Nu känns det att loppet närmar sig. Tänker på det nästan hela tiden. Behöver nog semester så jag kan koncentrera mig ordentligt. Hur är det att springa 100 km? Fram tills nu har frågan i mitt huvud mest känts spännande. Det ska bli fantastiskt intressant! Men nu dyker mer konkreta frågor upp varje dag. Mat- och dryckplan, egen mat eller förlita sig på arrangörernas, funkar min plan för farten under loppet, ska jag smörja fötterna och med vad, ska man byta skor och eller strumpor, behöver jag nya skor (JA!) osv.

Och min just nu främsta träningskompis verkar inte bekymra sig alls för dessa saker. Hon bara springer ifrån mig. Hon är grym och jag undrar om hon har börjat spana in tiderna på förra årets SM? Det borde hon göra, tycker jag, men det är också för henne första 100km-loppet.

Tävlingsnerven börjar krypa på. Det är lite oväntat. Jag sa till nyss nämnda träningskompis häromdagen att det lär väl inte vara samma taggade tävlingskänsla vid start som det är på korta lopp. Jag är beredd på att bli överraskad, och överraska mig själv, i den frågan.

Träningen rullar på ganska bra. Ömmande fotvalv och lite annat har gett med sig. Känns som om jag lyssnar hyggligt väl på kroppen, och lyckas inte följa mitt träningsprogram helt men det brukar jag aldrig göra. Såg förresten ett annat program som inte har många back-to-back långpass så det känns helt ok att att inte lyckas köra 3+4, 5+6 timmar eller så varje helg.

Virrata? Kan det vara nåt?

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.